Kan du odla nya hjärnceller?

Hjärnor är otroligt adaptiva organ. Våra hjärnceller (neuroner) och kopplingarna mellan dem förändras ständigt, vilket gör att vi kan lära oss och minnas, skaffa oss nya färdigheter och återhämta oss från hjärnskada.

Det är en egenskap som kallas ”neuroplasticitet” – förmågan hos hjärnan och nervsystemets förmåga att omforma som svar på ny information, oavsett om det beror på upplevelser, beteende, känslor eller skada.

En av metoderna som hjärnan gör detta är genom en process som kallas  neurogenes – skapandet av nya neuroner. Neurogenes är en särskilt viktig process när ett embryo utvecklas. Tills helt nyligen trodde man att antalet neuroner vi föds med är fast – att det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan, var oförmögen till neurogenes och oförmögen att regenerera.

Hjärnan kan producera nya celler

Men neuroforskare ledda av QBI:s grundare, professor Perry Bartlett , upptäckte stamceller i hippocampus i den vuxna hjärnan på 1990-talet. Eftersom stamceller kan dela sig och differentiera sig till många typer av celler, föreslog den omvälvande upptäckten att neurogenes kunde vara nyckeln till att behandla tillstånd som Alzheimers sjukdom.

Neurogenes är nu accepterat att vara en process som sker normalt i den friska vuxna hjärnan, särskilt i hippocampus , vilket är viktigt för ett inlärnings- och rumsminne. Skador på hippocampus kan leda till svårigheter med navigering.

Tidigare i år gjorde QBI-forskare den första upptäckten i världen att nya vuxna hjärnceller också produceras i amygdala, en del av hjärnan som är viktig för att bearbeta rädsla och känslomässiga minnen.

Amygdala, en uråldrig del av hjärnan, är viktig för att fästa känslomässig betydelse till minnen, och spelar också en nyckelroll i rädsla inlärning, vilket får oss att lära oss att en upplevelse eller ett föremål är skrämmande.

”Inlärning av rädsla leder till det klassiska svaret att fly eller fäkta – ökad hjärtfrekvens, muntorrhet, svettiga handflator – men amygdala spelar också en roll för att skapa känslor av rädsla och förtvivlan, i fallet med fobier eller PTSD, till exempel, ” säger huvudforskaren  Dr Dhanisha Jhaveri .

Störda kopplingar i amygdala är kopplade till depression och ångestsjukdomar som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), och förhoppningen är att upptäckten kan leda till nya behandlingar för dessa tillstånd.

”Att hitta sätt att stimulera produktionen av nya hjärnceller i amygdala kan ge oss nya vägar för att behandla störningar av rädsla, som inkluderar ångest, PTSD och depression”, säger Dr Jhaveri. Upptäckten kastar ytterligare ljus över hjärnans förmåga att förändras och anpassa sig, och ytterligare forskning kommer att titta på att förstå funktionen hos nya celler i amygdala.

Stimulerar tillväxten av nya hjärnceller

När hjärnan åldras minskar vår förmåga att lära och komma ihåg gradvis . Man tror att dessa förändringar i minnet uppstår som ett resultat av minskad neurogenes – att stamceller i regioner som dentate gyrus, i hippocampus, förlorar sin förmåga att producera nya neuroner. Hippocampus är känt för att krympa med åldern .

Men det är inte bara dåliga nyheter – dessa förändringar är inte nödvändigtvis permanenta. ”Även om du kan få krympning i hippocampus, finns det säkert bevis nu för att du kan ändra det – vända krympningen och vända eventuell förlust av inlärning i minnet genom att stimulera både produktionen av dessa nya nervceller, men också stimulera större anslutningsmöjligheter inom hippocampus ”, säger professor Perry Bartlett.

Han och Dr Daniel Blackmore har upptäckt hos möss att träning kan öka produktionen av nya hjärnceller och förbättra inlärning och minne i den åldrande hjärnan.

Näringsämnen som är bra hjälp för hjärna och minne;

Lecitin

Lecitin är ett vitaminliknande ämne som främst består av kolin och inositol, och används även som en tillskottskälla för dessa ämnen. Det finns i varje cell i såväl växt- som djurvävnad. Vår nervvävnad innehåller rikligt med lecitin och hjärnan består till 40 procent av lecitin. Lecitin utgör också en beståndsdel i det goda HDL-kolesterolet och framställs kommersiellt ur sojabönor, majsolja eller äggula. Lecitin är en lipid bestående av kolin, inositol, fosfatider, fosfor och fettsyror. Animaliskt lecitin innehåller främst mättade och enkelomättade fettsyror, medan vegetabiliskt lecitin innehåller fleromättade. Lecitin är också en utmärkt källa till linolensyra, en essentiell fettsyra som kroppen behöver vid ämnesomsättningen av kolesterol, triglycerider och andra fetter.
Lecitin har visat sig sänka serumkolesterolet.
Lecitin sänker den skadliga LDL-formen av kolesterol, medan den höjer mängden av den goda
HDL-typen. Det kan på så sätt förebygga hjärt-kärlsjukdomar.
Lecitin bildar en del av myelinskivorna runt nervtrådarna.
Lecitin medverkar till att förhindra fettinlagring i levern.
Lecitin förebygger gallstensbildning.
Lecitin är känt för att kunna förbättra korttidsminnet.
Lecitin sänker för höga triglyceridvärden.
Lecitin förbättrar blodvärdena och är allmänt uppiggande.
Källa; Näringsmedicinska Uppslagsboken, Dr Peter Wilhelmsson

L-serin

Serin är en hydroxiaminosyra som är icke-essentiell och mycket aktiv i kroppen. Den har sockerbildande egenskaper och tar del i pyrimidin-, purin-, kreatinin- och porphyrinsyntesen. Den samarbetar med homocystein (kommer från metionin) i tillverkningen av cystein. När serin metaboliseras producerar den kolin, fosfatlipider (båda är viktiga för hjärnan), etanolamin och sarkosin vilka alla är viktiga för cellmembranens stabilitet och för bildandet av neurotransmittorer. Eftersom serin hämmar immunförsvaret kan det hjälpa till vid autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret är överaktivt.

Källa; Näringsmedicinska Uppslagsboken, Dr Peter Wilhelmsson

L-teanin 

Kommer info snart.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8541184/

Fettsyror över lag.

Myelinskivorna runt nervtrådarna i hjärnan –  En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida.

Share this...
Share on Facebook
Facebook